Jag är inte på något vis en grafiker, men jag tycker nog om att tycka. Annars hade jag inte suttit här och skrivit. Jag anser i alla fall att jag har rätt bra koll på vår förenings historia, tidigare klubbmärken och dylikt. Jag har koll på mitt lag helt enkelt, så det blir väl med det som utgångspunkt som jag ska försöka samla tankarna kring de tre förslag på klubbmärken som vi nu har fått. Det är mest det jag tänkte bjuda på, tankar och tyckande, mot slutet kanske också vilket förslag jag tror att jag landar i som min favorit av de tre. För jag har lite svårt att säga att något av de tre är bäst. Det finns faktiskt inget rätt eller fel här utan det handlar i slutändan om personliga preferenser. Vi har fått tre i grunden bra förslag att ta ställning till. Alla med sina styrkor och svagheter. Jag är glad att föreningen tog sig i kragen och lyckades presentera tre förslag där jag egentligen inte kan vara missnöjd oavsett vilket av dem det blir. Jag är också glad över att de lyckats presentera tre så olika förslag, trots att alla utgår från samma designelement.
Alla tre förslag finns här och jag rekommenderar alla medlemmar som har tänkt att rösta att ta del av presentationerna.
Alternativ 1 – Det moderna
Det förslag som sedan tidigare var känt för allmänheten, framtaget av Daniel Ekelund. Det finns redan väldigt mycket sagt om klubbmärket och dess design, men här kommer min syn. Det är en väldigt genomtänkt design där flera olika element från vår historia finns med. Det går också att ”skala ner” märket i mindre beståndsdelar för att använda på t.ex. merch, smidigt och snyggt. Jag kan också känna att just det blir lite mycket, att det är lite kaka på kaka med både cirkel och sköld, särskilt som räderna ligger i båda. Samtidigt är ränderna i cirkel-delen ett hommage till Scandinavium, vilket jag givetvis tycker är en trevlig detalj. Så den delen i designen blir lite tveeggad för mig, den både hjälper och stjälper märket lite. Det är något jag verkligen inte tyckte när märket först kom fram utan det har vuxit fram lite hos mig på slutet.
Kritiken om att ”C:et ser ut som ett L” har jag inte köpt alls. Däremot kan jag hålla med om att kransarna ser lite för mycket ut som korn och lite för lite ut som lagerblad. Men det är detaljer som det går att leva med. Jag har också sett dem som inte tycker att det passar på matchtröjan, men jag tycker nog att det fungerar där.
Det finns ett element som Ekelunds märke har som de andra aldrig kommer att kunna komma åt. Det finns en emotionell laddning här. Märket blev själva symbolen för ”revolutionen” när ledningen presenterade sitt skämt till förslag. Alla slöt upp bakom det här märket som en kille i Majorna hade suttit och knåpat ihop på sin kammare. Märket hade sedan tidigare fått positiva reaktioner i supporterled när det dök upp i GP och nu fullkomligt exploderade det. Alla olika supportergrupper ställde sig upp och det blev som sagt den gemensamma symbolen för missnöjet. Visst vore det en fin historia om märket från den lilla studion i Majorna gick hela vägen efter att ha ratats av föreningen i ett första läge?
Alternativ 2 – Det klassiska
Så har vi det första av de två förslagen som kommer inifrån föreningen. Även det är runt i grunden och här är det grönt, vitt och rött som gäller. Det gröna och vita tar mest plats och det gillar jag, men att rött är en av våra tre färger framgår också tydligt genom de två röda detaljerna. Våra klassiska ränder tar stor plats och ger det hela en väldigt tydlig koppling till tidigare klubbmärken. För mig ger det också en känsla av Frölunda. Här tar också hela klubbnamnet såväl som Göteborg plats utan att det blir för plottrigt, det finns bra med tomma ytor i designen också.
”VF”-symbolen är med också och den verkar vara lite av en vattendelare. Vissa vill inte ha den där alls medan andra vill att den ska vara större och kraftigare. Jag tycker om den och jag tror att man får sluta tänka på den som en symbol för det gamla Västra Frölunda och som bokstäverna V och F. Istället kan man tänka på det som en symbol i sig, en symbol som helt enkelt står för Frölunda. Om något på stan har den lite mer subtila symbolen på kläderna så vet du att det är en Frölundait. Märket är nog det som passar bäst som helhet på våra tröjor också, när man tittar i presentationerna.
Allt som allt ser jag en väldigt klassisk klubbmärkesdesign som verkligen känns Frölunda för mig. Man har inte försökt uppfinna hjulet på nytt så att säga, utan gått på något som är tryggt och igenkänningsbart ur ett Frölundaperspektiv. Det tror jag på sätt och vis kan vara rätt viktigt eller just tryggt nu. Att hitta tillbaka till det som är vår visuella identitet efter att ha spelat med en NHL-wannabeidentitet i alltför många år. Till och från kan jag känna att föreningen är lite ängslig, om ishockeyn och laget i sig räcker och det slutar i lite allehanda jippon. Märket kanske kan hjälpa oss lite att hitta tillbaka till att vi är Frölunda från Göteborg, det kaxiga laget från väst. Jag måste också säga att det är ett klubbmärke som växer på mig varje gång jag ser det. Det är en tidlös design också, en som kommer att leva många år för att den inte är skapad ur en nutida trend.
Alternativ 3 – Skölden
Jag är väldigt glad över det tredje förslaget. Över att föreningen vågade gå hela vägen tillbaka till föreningens första klubbmärke och utgå från det när man tog fram ett av de tre förslagen. Det blir väldigt mycket what you see is what you get med det här märket och det är inte fel i sig. Väldigt många märken runt om i världen är helt enkelt enkla. Det behövs inte heller så mycket mer om vi ska vara sådana. Vi får våra tre färger, vi får våra ränder, vi får vårt FHC och vi får vår stad. Jag tycker också att det ser väldigt bra ut på den vita bortatröjan och att det smälter rätt bra in i den röda tröjan också, men alla tre märkena hade nog tjänat bra på att sitta på en grön istället för röd tröja.
Jag kan köpa att folk tycker att det känns lite fotboll och att det finns stora likheter med befintliga märken som andra föreningar har. Men så ser det också till viss del ut runtom i idrottsvärlden. Att komma med något nytt 2022 som inte liknar alla andra blir svårt, särskilt om man ska försöka få in just de designelement som är klassiskt Frölunda. Annars hade vi kanske fått ytterligare ett tredje runt märke eller något som inte alls känns som att det hör till vår förening. Så jag är som sagt glad att man gick den här vägen och tog fram ett tredje alternativ som sticker ut lite men ändå är rotat i vår historia. Något som varit helt taget ur luften tror jag hade fått mycket mer kritik.
Slutligen
Som jag skrev längst upp handlar det i slutändan om personliga preferenser. Jag personligen var beredd att ta Ekelunds förslag rakt av på medlemsmötet i februari, men det var tydligt att majoriteten ville ha en omröstning mellan tre förslag och det var bara att acceptera. Det är jag glad över idag, för vi har fått tre bra förslag att ta ställning till.
Tänker jag tillbaka till innan vi fick haveriet presenterat för oss så ville jag ha ett klassiskt klubbmärke, ett traditionellt emblem som verkligen tar tillvara på vår identitet. Sedan fick jag se Ekelunds design och som så många andra gillade jag den. Som så många andra fanns det detaljer som jag tyckte att man kunde skruva på, men som helhet var det ett väldigt bra förslag. Om än mer åt det moderna hållet. Med tanke på den obefintliga information vi fått under processens gång så tog jag det också till hjärtat. Men är det vad jag ville ha från början? Nej, det är nog inte det. Inte när jag själv får önsketänka. Det är lite för modernt. Nästan lite för genomtänkt. Jag personligen behöver inte alls den här möjligheten att plocka ut delar av klubbmärket för att göra bra merch och marknadsföring. Jag får erkänna att det nästan känns lite konstigt när jag tidigare pushat hårt för Ekelunds förslag.
Då sneglar jag istället mot alternativ nummer två. Ett alternativ som är ett klassiskt klubbmärke. Det som jag personligen helst ville se när allt det här drog igång för det som verkar som en evighet sedan. Det är också det klubbmärke av de tre som jag tycker känns mest Frölunda. Det är där någonstans som vi alla får gå när vi ska rösta, till känslan. Till det som känns mest rätt och jag landar i alternativ två. Jag kan inte motivera det bättre så, än att känslan är rätt. Då har jag velat fram och tillbaka mellan alternativ ett och två. Tänkt om mitt beslut både en, två och femton gånger för att till slut landa här. I det som för mig är mest Frölunda.
/Jonas
Café Lorry 